Frågor och svar

Här reder vi ut alla frågetecken.

Här reder vi ut alla frågetecken
I vår frågebank finns svaren på flera vanliga frågor. Hittar du ändå inte det du letar efter, testa vår smidiga sökfunktion uppe i högra hörnet.

Svar: Att läsa en ingenjörsutbildning är utmanande, men absolut inte omöjligt. Hur svårt det är skiljer sig från person till person och beror till exempel på hur lätt du har för dig i vissa ämnen. Om du studerar på heltid är tanken att du ska lägga ner ungefär 40 timmar i veckan. Om du lägger ner mindre tid kan det bli svårt att hinna det du ska och det blir mycket nytt att plugga in till tentan. På högskolan kan du ofta få hjälp av dina klasskompisar, äldre studenter och det anordnas till exempel mattestugor.
Svar: Kandidatexamen är en mer generell utbildning medan högskoleingenjör är en yrkesexamen. En högskoleingenjörsutbildning innehåll därför icke-tekniska kurser, så yrkesrollsförberedande ämnen som till exempel projektledning, hållbar utveckling, kommunikation.
Svar: Du kan jobba med miljö på olika sätt efter i princip alla ingenjörsutbildningar. Du kan jobba med att utveckla produkter så att de blir miljövänligare, med att utbilda personal i miljöfrågor, och införa miljöcertifieringar, i företag som tillverkar produkter för att rena vatten etc. Vill du ha lite extra miljöfokus på din utbildning, sök på miljö i sökfunktionen så får du förslag på olika utbildningar som är taggade med detta och personer som jobbar med miljö på olika sätt.
Svar: Luleå tekniska universitet är det enda universitetet som har en utbildning i specifikt rymdteknik. Sök på Luleå tekniska universitet i "Hitta utbildning" så kan du läsa mer. Men beroende på vilket sätt du vill jobba med rymden, bygga satelliter, studera klimatförändringen, utforska solsystemet, eller utveckla nya raketmotorer för raketer och flygplan så kan andra utbildningar i till exempel maskinteknik, och farkostteknik vara en bra idé.
Svar: Produktutveckling handlar om att utveckla produkter så att de fungerar bra rent tekniskt, men de behöver också ha en attraktiv utformning, vara begripliga och lätta att använda, vara ergonomiskt riktigt utformade och bra ur miljösynpunkt. För att du ska kunna göra arbeta med detta behöver du en utbildning som ger dig kunskaper inom teknik och matematik men också designkunskaper. En utbildning i maskinteknik med inriktning på produktutveckling och design är en väg, det finns också utbildningar med mer utpräglat designfokus, till exempel Chalmers och Luleå tekniska universitet har civilingenjörsutbildningar i Teknisk design.
Svar: Ofta funkar det så att du läser 2-3 kurser under en tioveckorsperiod. Åtta av veckorna är så kallad läseperiod då du har föreläsningar, lektioner, labbar och seminarier. På de flesta ingenjörsutbildningar är det mycket schemalagt, mellan 6-8 timmar per dag och det är för att du har en chans att lära dig allt då. Om du går på allt så har du också bra förutsättningar att klara en tenta. Tar du däremot mycket sovmorgon (vilket du kan göra, du väljer själv) så kan det vara svårare när tentan kommer. Efter åtta veckors läseperiod är det dags för tentaperioden. Då är det ofta undervisningsfritt så att du kan ägna din tid åt att göra gamla tentor och plugga.
Svar: I snitt så är var fjärde ingenjörsstudent en tjej. Det är flest tjejer på utbildningarna inom bioteknik, kemiteknik, lantmäteri och utbildningar med designinriktningar.
Svar: Den största skillnaden är att du har mycket mer eget ansvar över när, var och hur du studerar. Ofta pluggar tillsammans med dina studiekamrater och på så vis hjälper ni varandra att ta er igenom de jobbigare perioderna. På högskolan läser du i de flesta fall bara ett fåtal kurser parallellt, två eller kanske tre, det gör att du kan koncentrera dig och fokusera på några ämnen i taget, vilket många tycker underlättar högskolestudierna. Studierna är sammanflätade till en helhet, det du läser på de teoretiska kurserna omsätter du sedan i praktiken när du har labb- eller projektkurser. Framförallt är det roligt att läsa på högskola – du läser ju en utbildning som intresserar dig!
Svar: Alla tekniska högskolor i Sverige har samarbeten och utbytesplatser med universitet utomlands. Ofta bygger samarbetena på att du tar en plats på utländsk students universitet och han/hon tar din plats i Sverige. Vid sådana utbyten är mycket av det praktiska redan ordnat. Vill du åka till ett specifikt land eller universitet som din skola inte har samarbete med går det ofta att ordna, men det kommer kräva mer förberedelser av dig.
Svar: Den sammanfattande förklaringen är att ett universitet har mer forskning än en högskola. Men oavsett om det är ett universitet eller en högskola så styrs deras verksamhet av det som heter högskolelagen och högskoleförordningen. Förr betydde universitet att man hade utbildning och forskning inom flera områden (medicin, teknik, juridik etc) men riktigt så enkelt är det inte idag. Numera räknas till exempel Karolinska Institutet och KTH som universitet. Men det är egentligen ingen skillnad att säga ”Jag pluggar på högskolan.” eller ”Jag pluggar på universitetet”. När Högskoleverket undersöker utbildningarnas kvalitet så gör man ingen skillnad på om utbildningen är på ett universitet eller en högskola.
Svar: De första åren på din ingenjörsutbildning läser du obligatoriska ämnen som ska ge dig en bra grund att utgå ifrån; dessa ämnen är inte valbara. Längre fram i din utbildning, då du fördjupar dig inom ett visst område som du är intresserad av, så finns det ofta många kurser att välja ibland. Generellt så har du större valmöjligheter om du går ett civilingenjörsprogram eftersom dessa program är längre än högskoleingenjörsprogrammen. På vissa utbildningar får du även välja att ta med kurser i din examen, värda ett visst antal högskolepoäng, som inte finns i ditt ordinarie programutbud. Till exempel så kanske du vill läsa något språk eller en kurs i psykologi. För att få reda på exakt hur kursutbudet ser ut och vad man kan välja ibland, kontakta den som är ansvarig på högskolan för det program du är intresserad av.
Svar: Precis likadant som det är att vara kille och läsa en ingenjörsutbildning! Det görs ingen skillnad på killar och tjejer i undervisningen. Precis som på vilken utbildning som helst så är det dock lite olika fördelning av killar och tjejer på de olika programmen: flest tjejer finns det på bioteknik, kemiteknik, lantmäteriutbildningen och utbildningar med designinriktning. Men det finns inga program som är mer lämpade för tjejer, eller för killar heller för den delen – så välj det program som intresserar dig mest!
Svar: Examensarbetet är det som avslutar din ingenjörsutbildning och det är där du får sätta det du lärt dig på prov. Under examensarbetet får du lösa ett problem inom ett område som passar din utbildning och specialisering. Du kommer då inte bara att använda dig av de kunskaper du fått i tidigare kurser utan även tillgodogöra dig ny kunskap. Examensarbetet kan göras själv eller i en mindre grupp och oftast så sammanfattas examensarbetet i en skriftlig rapport. Längden på examensarbetet varierar beroende på program, men generellt så är ett examensarbete på civilingenjörsnivå 30 högskolepoäng (motsvarande 20 veckors heltidsstudier) och på högskoleingenjörsnivå mellan 15 och 22,5 högskolepoäng (motsvarande 10 till 15 veckors heltidsstudier). Examensarbetet kan göras i samarbete med ett företag, då du för hjälpa företaget med att lösa ett av deras problem, och på många ingenjörsutbildningar kan du även välja att förlägga ditt examensarbete utomlands, antingen på ett företag eller på ett universitet.
Svar: När du studerar på heltid så är att tanken att du ska studera 40 timmar i veckan. Ofta läser man 2-3 kurser parallellt under en tioveckorsperiod. På de flesta ingenjörsutbildningar är det mycket schemalagt, mellan 6-8 timmar per dag, och det finns en anledning till det, nämligen att du ofta behöver den tiden för att lära dig det du ska i kursen. Det som är bra med allt det schemalagda är att om du går på allt så har du bra förutsättningar att klara tentorna. Alla föreläsningar och lektioner är dock frivilliga och på så vis kan man själv bestämma om man vill sitta hemma och plugga eller delta i undervisningen.
Svar: Det är upp till varje högskola att bestämma om man kan byta mellan olika utbildningar. Om det finns plats så kan det ofta gå att byta utbildning, beroende på vilka kurser du har läst kan du dock få läsa till något ämne. Basen är ofta densamma i många utbildningar.
Svar: I vår utbildningsdatabas hittar du vilka betyg som krävs för respektive utbildning.
Svar: En ingenjör kan jobba med många olika saker. Beroende på vad du är intresserad av och tycker är roligt kan du arbeta med miljöfrågor, produktutveckling, inköp, försäljning och marknadsföring av produkter och tjänster, jobba med tillverkning och mycket annat. Ingenjörer finns på många olika positioner, bland annat som chefer, projektledare eller specialister. Man kan säga att en ingenjör är en problemlösare som har en bred teknisk utbildning.
Svar: Matten kan vara tuff ibland, men du behöver inte älska matte för att klara en ingenjörsutbildning. Men det underlättar om du gillar matte och har inställningen att du ska klara av den! Matten på högskolan bygger vidare på de kunskaper du skaffat dig under gymnasiet eller det tekniska basåret. På högskolan är det vanligt att du börjar med att läsa mattekurserna och sedan används kunskaperna i de kommande kurserna och sätts i ett sammanhang. Olika ingenjörsutbildningar innehåller olika mycket matte. Många pluggar tillsammans med sina klasskamrater så att man kan hjälpas åt.
Svar: Ingenjör blir du genom att läsa en ingenjörsutbildning, en bred teknisk utbildning. Det finns två typer av ingenjörsutbildningar; civilingenjör som är på 5 år och högskoleingenjör som är på 3 år. Båda varianterna finns med många olika inriktningar, Under "Hitta utbildning" så hittar du alla ingenjörsutbildningar som finns i landet.
Svar: Det varierar från år till år och var i landet du bor och studerar. Generellt kan man säga att klassiska ingenjörsutbildningar som maskinteknik, elektroteknik, industriell ekonomi och teknisk fysik alltid är efterfrågade.
Svar: Man kan säga att tiden, lönen, lånen och djupet skiljer sig lite åt. Det tar fem år att bli civilingenjör och tre år att bli högskoleingenjör. Med en grov generalisering kan man säga att en högskoleingenjör är en som tillämpar befintlig teknik medan en civilingenjör utvecklar framtidens teknik. Det förklarar varför civilingenjörsutbildningen är längre och mer teoretisk än högskoleingenjörsutbildningen. Du som väljer en civilingenjörsutbildning kommer att läsa mer matematik och fysik, och dessutom på en mer avancerad nivå. En civilingenjör får lite högre studieskulder, men också lite högre lön. Högskoleingenjörsutbildningarna är mer konkreta och erbjuder en snabbare väg ut på arbetsmarknaden
Svar: Till ingenjörsprogrammen krävs det idag att du har läst Ma D/E, FY B och Ke A. För att slippa kompletteringar är det bäst att gå naturvetenskapligt program eller en inriktning på teknikprogrammet där du kan läsa dessa kurser. För dig som går i "nya" gymnasiet (Gy11) så kommer kurserna ha andra namn. Det är fortfarande fördjupade kunskaper i matte, fysik och kemi som är viktiga om du vill bli ingenjör.
Svar: Tekniskt basår är en ettårig utbildning på högskolan där du läser matematik, fysik och kemi för att få behörighet till ingenjörsprogrammen. Kurserna på basåret är anpassade så att du får en bra grund att stå på i dina fortsatta ingenjörsstudier.
Svar: Enligt uppgifter från fackförbundet Sveriges Ingenjörer bör en ingångslön 2012 ligga på drygt 28 000 för en högskoleingenjör och 29 600 kr för en civilingenjör. Efter 10 år så är medellönen för en högskoleingenjör 35 000 och civilingenjör 40 700. Självklart varierar lönen mycket beroende på bransch, företag och var i Sverige man jobbar.
Svar: Att vara teknisk kan betyda väldigt många olika saker. Det viktigaste är att du tycker om att lösa problem, du behöver inte vara duktig på tekniska produkter. Många ingenjörer har ett stort teknikintresse redan från början, men på en ingenjörsutbildning och senare på en arbetsplats får man lära sig exakt hur saker funkar från grunden! Ingenjörsyrket är definierat med att man arbetar med teknik på något sätt, men begreppet teknik kan betyda väldigt många olika saker.
Svar: Industriell ekonomi är ett ingenjörsprogram där du läser både teknik, matematik och ekonomi och knyter ihop dessa kunskaper. Utbildningen finns på flera högskolor, på vissa ställen som civilingenjörsutbildning och på vissa ställen som högskoleingenjörsutbildning. Industriell ekonomi är Sveriges mest söka civilingenjörsutbildning. (2007, 2008 och 2009), Efter utbildningen kan du till exempel arbeta som teknisk säljare, som inköpare av tekniska produkter och med logistikfrågor.
Svar: Maskinteknik är ett de största ingenjörsprogrammen. Under utbildningen får du lära dig om områden som till exempel produktutveckling, konstruktion, kvalitetsteknik, produktion, och projektledning. Maskinteknik finns som både civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildning och är ett populärt program eftersom det är brett program, ofta med många kurser och inriktningar att välja bland.
Svar: I vår utbildningsdatabas hittar du vilka betyg som krävs för respektive utbildning.
Svar: Många tekniska högskolor har en introduktion, eller nollning, för de nyantagna studenterna. Denna introduktion är till för att man som ny student ska lära känna sina kursare (klasskamrater) och genom olika roliga uppdrag, middagar, studiekvällar, fester och utflykter så skapar man en stark gemenskap (och får många roliga minnen!). Många kanske förknippar ordet ”nollning” med något negativt så som förnedring och tvång, men det är så långt ifrån en nollning på högskolan man kan komma. Aktiviteterna under introduktionen är till för att alla ska ha roligt och lära känna varandra – inget annat. Under introduktionen får du också kontakt med äldre studenter (oftast är de dessa som anordnar aktiviteterna) som kan besvara alla dina frågor du har som ny student. Självklart är de här aktiviteterna frivilliga att delta i.
Produced by britny.se